Boiler Alert!
Kategori: Allmänt
Hejhej,
Nu är jag tillbaka i Glasgow efter jullovet i Sverige (jag har varit tillbaka i 2 veckor men har inte hunnit skriva... Mer om det snart) och här är allt nästan som tidigare. Det har varit väldigt mycket att göra det senaste och väldigt mycket som hänt. Så jag ska följa rådet från Alice i Underlandet:
“Begin at the beginning," the King said, very gravely, "and go on till you come to the end: then stop.”
Så hela den här historien började torsdagen 9e januari. På morgonen körde mamma mig till flygplatsen o sen flög jag till Amsterdam o vidare till Glasgow. Allt gick bra, inga förseningar. På flyget till Glasgow träffade jag till o med en tjej från min Comperative Literature kurs så vi delade taxi från flygplatsen till stan. Så kom jag in i lägenheten. Och där luktade det gas. Sambon hade tydligen glömt stänga av en av plattorna helt. Jag sprang runt i hela lägenheten och försökte öppna fönster men alla. våra. fönster. är. igen målade. Man kan inte öppna ett enda! Jag försökte o sen hittade jag en granne som hjälpte mig försöka. Det gick inte. Jag satt i lägenheten med dörren öppen för att försöka vädra men så började jag få huvudvärk o då bad jag mamma boka hotell så jag kunde sova nån annanstans.
Min duktiga mamma hittade ett hotell direkt o bokade online så när jag kom dit 20 min senare så var allt fixat. Hon i receptionen måste tyckt synd om mig för att hon gav mig ett finare rum än det var tänkt att jag skulle få. Himmelsäng o så tjocka gardiner att inget ljus kom in i rummet.



Dock fick jag inte njuta av rummet för mamma blev paranoid att jag hade fått gas poisoning. Jag ringde till sjukvårdsupplysningen och fick först prata med en kvinna som skrev ner en massa info om mig. Sen ringde en sjuksköterska tillbaka så diskuterade vi allt igen o hon trodde inte att det var något fel men ville att jag skulle prata med en läkare. Så då ringde en doktor tillbaka lite senare o sa att eftersom jag var så nära ett sjukhus så var det bäst att jag gick dit o kollade. Jag ville inte lämna rummet men mamma var övertygad om att jag skulle dö om jag inte gick så till slut vandrade jag bort till akuten där jag fick vänta i nästan 5 timmar. Not fun. När jag väl kom tillbaka till hotellet var det för sent och jag var för trött för att kunna njuta av det.
På morgonen åt jag hotellfrukost och gick hem. Snigeln hade smsat om att det skulle komma ett par killar och kolla gasen någon gång mellan 12 o 14. Dom kom 14:20. Och sa ungefär att allt behövde bytas ut. Inga bra nyheter. Men dom sa att vi kunde fortsätta att använda allt tills vi fick nytt.
På lördagen kom Sara hem igen. Allt var som vanligt. På måndagen började föreläsningarna. På tisdagen ringde en av gas killarna och sa att dom skulle börja jobba på torsdagen och det gjorde dom. I fredags var allt fixat - vi har fått ny spis och ny boiler (typ som varmvattensberedare som även kontrollerar våra element). Men vi hade ingen värme eller varmvatten på hela torsdagen eller fredagseftermiddagen. Så vi tillbringade torsdagskvällen i vardagsrummet med värmefläkt och täcke.


Medan den långa gas killen jobbade med vår boiler i fredags åt vi brunch på den Amerikanska restaurangen runt hörnet med en kompis. För min del blev det amerikanska pannkakor med lönnsirap och bacon. Mums!
Vi hade inte varit hemma länge när dom tömde våra element på luft och vi hade värme igen. Så skönt! Och det bästa är att nu funkar elementet i köket också!! Otroligt.
I lördags bakade jag semlor. Jag lyckades inte få tag på någon färskjäst den här gången så jag testade torrjäst och det funkade faktiskt. Amazing! Det var väldigt gott :)

Idag åt jag och sambon sushi med en annan kompis. Det var länge sen vi åt på vårt sushi ställe så det var mysigt att vara tillbaka. Vid det här laget känner vi igen nästan alla som jobbar där (men vi är inte där ofta nog för att dom ska känna igen oss).
Resten av tiden har jag pluggat, gått på föreläsningar och sånt. Nu i helgen kommer min kompis Cristina på besök från Newcastle vilket ska bli väldigt kul :) plus, på fredag är det Super Trouper fest igen (sån svensk fest som jag va på förra året). Så det blir rätt mycket att göra framöver.
Jag lovar o svär att skriva snart igen!
Kram
Veronica